Idag när jag satt och drack kaffe hos mamma och tittade ut över gatan gick det förbi en kvinna. Jag följde henne med blicken. Hon gick rak i ryggen med självsäkra och lätta steg, vaggade med rumpan och svävade med sin högra hand som en ballerina. Den vänstra handen hängde fritt. Hon var lång och kraftigt byggd. Hon hade ett jättestort avlångt paket som hon bar, med sådan lätthet som om det inte fanns. Men det fanns - på hennes huvud!
Precis så kommer jag att behandla mitt monster till kärra med 8 tavlor och 3 kartonger som jag ska släpa runt på imorgon.
Med rätt attityd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar