Orange is the new black

Jo jag drog till stan över helgen. Här hade jag tagit på mig svart klänning och orange läppstift. Sen av med fulmössan och iväg till en musikfest, där jag och min syster uppträdde! Det var några år sen sist...Vi tänkte mjukstarta med gitarr och några covers så får vi se vart det bär. Musik är en stark kraft. Kanske lite klyshigt men det är sant det som det sägs; Att musik kan läka sår och bygga broar.

Apropå orange...Hur böjer man ordet!? Oranget? Orancht? Oransha? Har i alla fall nu börjat mitt nya jobb där stavning ligger i fokus. Trivs jättebra. Träffar väldigt mycket folk. Jag är en förespråkare för uniformer och arbetskläder (och skoluniform!) så självklart bär jag den orangea munderingen. 

Och apropå uniform. Så här såg Carolina Gynning ut när hon var på väg till stallet nån dag. Det kan jag meddela att så här snygg såg jag INTE ut igår kväll när jag drog till stallet. Carolina, vad än du äter vill jag också ha. Hur hinner människan med? Nu har hon gått och köpt häst också! Beundransvärd. 

Och inte la jag ner jobb på fotografering heller. Den här svarta bilden ska föreställa en flock med fina hästar i månljus men jag förfrös ju fingrarna av mig, tappade en handske och hade roligare saker för mig än att sätta på blixten. 

Ikväll Farmen och varma mackor. Och apropå serier, när kommer nya OITNB egentligen? 

Miljöombyte

Drar iväg ett tag!

Varför jag sitter här med brittiskt tantgodis

Se till att ha gått om tid om du ska till Coop Forum på Storheden. Särskilt om du har ärende i postsektionen. 

Jag skulle bara skicka ett paket och hämta ett annat, sedan gå in och handla lite mat, med mannen och barnet utanför i bilen. Jag blev stående i postkön i en evighet. I dunjacka. Hann till Apoteket och när jag kom tillbaka stod samma kund kvar, prasslade och ställde svåra frågor. Personalen tycktes röra sig långsammare och långsammare.

Nästa gång jag har ett postärende på Coop Forum tänker jag lägga upp det så här:

1. Jag tar en kölapp.

2. Går och handlar mat.

3. Går till apoteket. 

4. Äter på Max.

5. Kanske passar på att klippa och färga håret på Agaton sax. 

6. Tar en fika.

7. Sen går jag tillbaka till postdisken lagom tills det snart är min tur. 

I mataffärn var jag så svettig och irriterad att jag i farten köpte ett familjepack lakritskonfekt. Det såg gott ut. 

Jag kunde ju inte tänka klart. Så istället för choklad sitter jag nu här med en jättepåse med brittiskt tantgodis! 

Och allt är som vanligt Coops fel. 

Jag vill ha en synt!

När man seriöst försöker ta ut låtar på ett Amazing Animal keyboard, med en ettåring brevid som sabbar och trycker igång låtar med hysteriska ankor, ja då är man i behov av en egen synt. 

Gudinna

Motvind

Snöyra och motvind. Andnöd, tidsbrist, hunger och tjock snö att plöja genom i en evighet med vagnen. Jag hann bara slänga på lite mascara, som försvann lika snabbt. Lägg till att snuset var slut!

Morgonen började inte så bra men sen lunch på Österns pärla och efter det en lika trevlig fikadate hos Erika med hennes lille son. Det känns som att jag gått en mil idag. 

Kvällen lugnare. Vilar mina trötta ben i soffan. Jag har börjat följa Farmen slaviskt så 19.30-20.00 är min heliga tid. 

Den här månaden suger. Jag har bokstavligt talat sugit ut det sista av föräldraförsäkringen. Pank typ. Lagom till arbetslivets start funderar jag på att köpa den här boken. Lära mig allt som Blondinbella kan och försöka bli en bättre människa, rent ekonomiskt i alla fall. 

Jag får spara ihop till den. Godnatt! 

Halsband

Nej, jag är ingen smyckesmänniska. Jag får klaustrofobi av att bära klocka.

Men idag är jag bjuden på lunch av bästkollegorna och då fick jag ett smyckesryck mitt i allt.

Idag hann vi fånga dagsljuset

Vackert både på dagen och kvällen här. Och idag hann vi fånga solen där ute, och när vi kom in var den på väg ner.

När man är 70 år och sushisugen

Jag tror då inte att någon sitter och ältar det faktum att man inte städade tillräckligt ofta. Eller att man inte hade nog smart förvaring. Att man jobbade för lite. 

Kanske ser man först då att man borde stressat mindre, lutat sig tillbaka mer, kramats massor och gjort fler roliga saker. 

Jag tänker börja äta mer sushi för det kommer jag annars att ångra. En dag är det för sent och jag kommer att ligga och ropa i korridoren på ålderdomshemmet... -Sushi....snälla. Personalen låtsas inte höra; - Kanske imorgon, säger de hånfullt och så får jag passerad levergryta. Sen skrattar de åt mig i personalrummet. De ger mig lyckopiller för att få tyst på mig, den kräsna tanten som tjatar om köttsoppa och kexchoklad. Livet är förbi. Varför åt jag inte gott jämt när jag hade chansen?

Förutom att umgås med vänner, familj, sjunga, krama sina barn, lyssna på sina barn så bör man rensa ut sin livsatmosfär från energitjuvar. Bjuda in energigivarna. Lära sig att tacka nej och ja vid rätt tillfälle. 

Säga "fuck off" lite oftare helt enkelt, som Helen tipsar om. 

Barnen i silver och guld

Först var jag lite emot att ge barnen namn som börjar med samma bokstav. Men ändå praktiskt, oavsett om jag väljer guld, silver eller både och så har jag dem båda med mig! <3

Smycken från Tradera.

Gubbfest

Kul 40-årsfest igår. Barnlediga och god mat, musik, hattar och lösmustasher. I mustash och hatt ser jag ut som min pappa om han vore en mexikans skurk, kan vara bra att veta. Vi byggde en karaokee-maskin och sen sov vi över hos bästkusinen. Roligt folk. Åtta timmars sömn och nu på morgonen kaffe, smörgåstårta och morgonfilm.

Vad mer kan man begära?!

Snart åka och hämta barn och återgå till verkligheten. Lätt!

Vi är orutinerade

Slut kaffe! På landet!!

Grävde djupt i skåparna. Duger det med en kopp te? Nej. Avgiftning? Nej. När öppnar fiket på Storheden? Eller hur tidigt kan man väcka grannarna?!

Mannen åkte iväg till Sörbyhallen.

Snart godmorgon. Snart.

Thåström och Cohen-metoden

Det finns många metoder för att få barnen att sova, den ena värre än den andre. Idag kom jag på en egen för att få gossen att varva ner och ta sin tupplur utan protester, och denna kombination funkade!

Sovtips för trötta mammor och svårsövda barn:

1. Ge barnet en stor portion gröt.
2. Gå ut och låt barnet promenera och plumsa sig trött i snön.
3. Gå sedan in och lägg barnet i vagnen.
4. Släpa vagnen lite apatiskt fram och tillbaka över en tröskel och sjung en dyster enformig låt i en alldeles för låg tonart. 

Alltså först trötta ut och sedan tråka ut barnet. Tänk Thåström och Cohen och inte ett öga är öppet!

Jag har dessutom tagit patent på metoden så varje gång någon använder den så får jag en tia. 

#thastromochcohenmetoden©

Ännu en dag vid elden

Campar vid elden. Jag har nya tjocksockar och  en termos fylld med kaffe. Vi roar oss med att lära Tiger att köra bil. Tittar på youtubeklipp. Apor och strutsar och det är jag som skrattar mest. 

I eftermiddag åker jag in till stan för ett roligt musikprojekt!

Ha en bra dag.

Minus tjugoåtta grader

-28 och inga planer på att gå ut idag. Det är elden, pojken och jag... och två plåtar fröknäcke hemma! 

Det går ingen nöd på oss. 

Hallelujah!

Igår samlades vi barndomsvänner på Sunderby sjukhus av alla ställen. Hälsade på vår kära vän. Två timmars (!) bussfärd genom byarna, via porsön och stan genererade i en stor portion kvalitetstid. Gammal vänskap, så fint och så äkta. Värt vartenda slit.

Och idag var det äntligen säsongstart för Liten och stor i kyrkan Far far away. Vad gör man inte för gratis fika, umgänge med vuxna. Lika trötta mammor och pappor och en nöjd och aktiverad pojke.

Jo man går ut på morgonen i -25 och åker buss i en timme. 

Hallelujah!

Ologiska begär

Jag vet att de är lite för porriga. Att de är osköna att gå i. Att jag aldrig skulle använda dem. Att de är dyra. Det är så konstigt men jag vill ändå som ha dem. I need them in my life!

Jag är en hemskt ologisk person.

Justin Bieber håller mig vaken

För det första så låtsassover ju pojken, det ser ju vem som helst. För det andra så har inte hans högra hand "landat" sådär på ett naturligt sätt, det var en stylist eller en fotograf som föreslog placeringen. Hans vänstra hand känns också tillrättalagd. För det tredje, varför en asgarvande emoji? För det fjärde, varför har han inget täcke?

För det femte, varför ligger jag och analyserar en bild på Bustin Viever mitt i natten? Antagligen för att bilden är så irriterande att man inte kan sova!

Bäst ur tidningen

Det klarnar

Den här bilden kanske inte direkt osar glamour. Immiga glasögon och stelfrusna blickar. Lite overexited. Men den osar glädje.

Här har vi just pinat oss genom nordanvindarna och sedan de stora elgrindarna för att hämta in rätt hästar, och för all del inte tagit någon av kossorna, som står brevid (inte lätt att se skillnad på siluetterna i mörkret). En timme senare har vi sadlat, pysslat, laddat och suttit upp.

Då kommer belöningen och åsynen är en annan. Då är vi mer seriösa och våra blickar fokuserade. Vi är rakryggade och uppmärksamma, men det är ingen som fotar oss då. Vi har en mycket bra ridlärare, Benita. Jag tragglar på med den svåra konsten men det börjar klarna. Och så kul att ha en nördkompis, som på måndagar kör två mil ut till bushen, äter middag och rider med mig.

En liten bit av en annan värld än min.

Hittade en ask full av skit

Det är insidan som räknas. Vad hjälper ett snyggt yttre, paketerat på ett proffsigt och lockande sätt när insidan suger!?

Tiramisu, creme caramel, dream milk chocolate with fluffy ginger stripes decorated with real vanilla pearls... Det spelar ingen roll, alla praliner i denna ask är äckliga! Vilken besvikelse att vara insnöad, utsatt, strandsatt, chokladsugen och så hitta drömchoklad-asken - Full av skit. Jag är inte i nog stor nöd för att äta äckliga saker. 

Trots det lilla missödet, och de faktum att Prinsen varit övertrött, understimulerad och vaken hela dagen, så har jag hållit elden vid liv i över 8 timmar och borde därför vara kvalificerad att delta i Expedition Robinson.

Endast där skulle A chocolate yoyride skänka glädje. 

Insnöade, bokstavligt talat

Ett litet livstecken från mig. Vaktar barn och håller elden vid liv. Håller barnet ifrån elden. Håller oss varma. Hittar lösningar. Matar elden och barnen. Lilla huset på prärien typ.

Visst älskar jag vintern, men minus 28, insnöade och jag kan inte låta bli att fantisera om allinclusivehotell på Mauritius. Om att gå barfota... kasta sig i ett varmt turkost vatten.

Inte ens en promenad. Dricker mycket kaffe och tänker på våren. Sparlåga. 

Lång filosofistund innan läggdags

Dricker te, håller elden vid liv och kollar på Kungahusets årskrönika. I nya blommiga byxor.

Det är nästan lite för mysigt. Jag hamnar i trans. När gossen för en gångs skull sovit flera timmar och det är tyst i huset glömmer jag nästan tid, rum och person. Har jag gått i pension? Sitter jag i en fjällstuga efter en tuff dag i skidbacken? Är jag en del av kungahuset? Vad är det för dag? Är den röd? Har jag missat någon högtid? Finns det ostbågar? Vad är klockan och hur är det att leva kungligt egentligen? Vad är det för en hatt Kungen har?

Det är dags för mig att ge mig ut i den verkliga världen. Om 3,5 vecka hoppar jag in i ekorrhjulet igen. Nytt år och nytt jobb faktiskt! Tills dess sitter jag här och tänker. Jag tänker att jag ska suga ut de sista dagarna av kaos, stök, termoskaffe, onepiece, dagsljus, Barnkanalen, pulkåk i snön och eventuella tupplurar. Dagar som börjar med att en liten arm håller om mig. Dagar utan alarm.

Jag vet att jag snart kommer att sitta på ett kontor och sakna dem.

Det helt osynliga arbetet

Bilden antyder att jag inte har gjort något hushållsarbete idag. Att jag slöat ser det ut som. Men sanningen är att jag:

Tömt diskmaskinen.
Fyllt diskmaskinen.
Tömt tvättmaskinen.
Hängt tvätt.
Vikit tvätt.

Tagit ut soporna. 

Lagat två olika frukostar.
Fixat två olika luncher.
Fixat mellis.
Klätt på Prinsen och promenerat med vagnen.
Tagit ut Prinsen igen på eftermiddagen och låtit han leka i snön.
Skurat upp utskvätt såpbubblevatten.
Sopat upp en hel låda kakor.
Sopat lite random.
Bytt ett antal blöjor.
Räddat livet på pojken minst fem gånger under dagen.

Men inget av detta syns!

Bättre att bli avriven som en häst

Hårt mot hårt. Det sägs att tornedalingar är av ett tåligt virke. Det kanske stämmer. Jag har länge stört mig på att vi inte har en ordentlig rotborste till bastun. Vad är vitsen med att basta om man inte får ömsa skinn?! Det finns en hel uppsjö av fina produkter som ska efterlikna effekten av risets rapp. Men alla borstar jag hittat känns så mesiga. De nästan kittlas på ett irriterande sätt.

Varför inte använda något rejält när man lika håller på, som en hästborste!

Man behöver inte gå in i lyxiga bastubutiker... Hittade denna idag för 29 kr på XXL sport. 

På hästavdelningen.

Materiell lycka - Önskelista -Jag har swish

Ridskor.
Frisörbesök.
Ridbyxor.
En helt ny garderob.

Nyårskrönika i kubformat

Vi träffade nästan en kändis på Måttsundsrestaurangen

Varsin kebabtallrik på Måttsundsrestaurangen. Vi kunde inte låta bli att bli lite spända av förväntan... TÄNK om vi träffar Jan Johansen! Såvitt vi visste så har Janne träffat kärleken utanför Luleå och flyttat hit. Vi är ju nästan grannar och skulle kunna börja umgås. Parmiddagar med musikjam!

Men det skulle visa sig att vi hade alla oddsen emot oss.. Först efteråt insåg vi att vi levt på tomma hopp och vi fick våra drömmar krossade.

1. För det första är det ologiskt att tro att Jan Johansen skulle befinna sig på Måttsundsrestaurangen exakt när vi är där.
2. Jan Johansen bor inte i Måttsund längre.
3. Jan Johansen är inte tillsammans med kvinnan från Luleå heller.
4. Jan Johansen har träffat en ny kvinna och de håller mest troligt till i Stockholmsregionen.

Vi fick nöja oss med en Jan Johansen-kopia.