Imorse hade jag tid hos tandläkaren. TRE behandlingar; Dragning av visdomstand, lagning och slipning av tandsten.
- Vill du verkligen ta allt på ett besök?, frågade man när jag bokade.
- Kör bara, sa jag.
Jag var lite väl tuff. Tänkte att jag lägger mig och njuter av egentiden. Jag tänkte inte på att Ulla har gått i pension. Ulla: Min tandläkare hela mitt liv (och hela min dotters liv). Ulla visste exakt hur jag vill ha det. Ulla var underbar, hon sjöng och pratade om trevliga saker. Ulla visste att jag vill ha mycket bedövning och bara öste på med sprutan och nynnade till musiken. Det slog mig att det är pga Ulla (och en massa bedövning) som jag aldrig varit rädd för tandläkare. Jag har blivit betingad till att tandläkarbesök är roliga och inte alls gör ont!
Idag låg jag i stolen med gråten i halsen. Det ILADE ju! Vad är det här!? Inget ont om mitt nya tandläkarteam, de var jättegulliga och duktiga. Det var bara inte Ulla.
Hur som helst, nu är jag hel och frisk i munnen och jag blev äntligen beviljad tandfriskvårdsförsäkring! Jag får lämna det förflutna bakom mig och ta nya friska tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar