En slödag. Valde den långa glidarvägen in till stan, den med mindre trafik och finare utsikt. Åt lunch hos mor, promenerade till Coop och åt ett wienerbröd.
Sen åkte bara Tolvan och jag till hennes träning (brasilians jujutsu). Mysigt att umgås bara vi två ibland och kul att kolla på denna tekniska sport. På vägen hem lyssnade vi på en spansk blandskiva och plötsligt dök hennes farmor upp. En inspelning gjord för 11 år sen, gitarr och fin klar sång. Que sera sera...och plötsligt var vi redan hemma.
Jag älskar att lyssna på musik i bilen! Högt. Jag lyssnar sällan någon annanstans och nu har jag dragit in hela min oldschool-samling CD-skivor i handsfacket. Med andra ord, i bilen finns hela mitt liv. Vår "bil-låt", som vi uteslutande lyssnade på i Opeln (RIP). Vi körde runt till Alanah Myles "Our world our time" i flera år!
Nu är handsfacket fyllt av minnen, känslostormar och kärlekslåtar från olika perioder i livet. Jag kommer att köpa* fler skivor, men det är inte nödvändigt. Repertoaren är odödlig och funkar fortfarande till alla sinnesstämningar. Det är filmmusiken till mitt livs film.
*Betala för musik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar