Vilken grej vi gjorde. Vi planerade in att barnen skulle sova två nätter hos mormor, vilket resulterade att mannen fick en natts sömn i huset ensam (födelsedagspresent från mig) och vi fick en barnledig natt tillsammans. Frossat. Bastu, Gokväll och Quizkampen. UTVILADE NU!
Vilket avbrott i vardagen. När jag var inne i stan hann jag hälsa på syster (och prova peruker(?), göra ärenden, gå på Coop och i natt har jag sovit som en prins i 8 timmar. Och det har bara hänt en gång på 11 månader. Tack mamma.
Men det är verkligen tudelade känslor. Hjärnan och kroppen njuter av återhämtningen, men när man ser de små kläderna liggandes här hemma så känns det så tomt och det skär i hjärtat.
Nej, nu får Prinsen komma hem. Vi åker och hämtar honom med en gång tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar