Låten man aldrig förstår

när allt känns säkert
ställ klockan på fyra

när allt är tyst
prova clinton street

har du inget hem
bygg ett i öknen

och om håret är kort
ge inga lockar till Jane.

man blir aldrig klar



det finns inga tåg att möta
bara tåg att skiljas åt
och Lily Marlene
hon är gud...

SINCERLY ...

(hittat i inkorgen)

Jag hatar julen

Men jag älskar att se den genom barns ögon, vår överpråliga gran och Janssons Frestelse.

Sen kan man alltid dränka resten i Bayleys.

I år känner jag hopp!

Jag kommer säkert att sluta blogga snart.
Måste hitta fler bloggar att läsa! Jag blir så otålig på alla som uppdaterar för sällan..






Gran 2010

Happa hopp! Do it! Pepp pepp

Rom byggdes inte på en torsdag

Men med en jätteliten häst och ett ännu mindre hinder, tänker jag inte fega ur.
"På en hoppande groda växer ingen mossa"

Symbolism

Jag var i den där stugan. Någon var med mig, kanske min dotter. När morgonen kom och jag öppnade verandadörren stod en stor svart björn på gården. Rädd. Försöker tänka logiskt. Hur var det man skulle bete sig mot björnar?

Lucka.

Björnen kommer igen. Och igen. Och igen.

Alltid stående, stirrandes rakt mot mig.

Jag försöker hitta sätt att överlista den.

Lyckas till slut genom att prassla med påsar och locka den bort ifrån mig för att sen smita in i stugan igen.

Lucka.

Jag blir bästa kompis med björnen.

Skriv ner dina drömmar. Märk för viktiga ord och ta fram en drömtydningsbok.

Man kan ibland häpna över vad man upptäcker.

Svettig...

Men några steg längre fram..

Upp med blicken!

Hur fn kunde jag tacka nej till Mcdonalds-lunch!?

Idag har jag glömt äta. I stället fick jag ett vädursryck och dammtorkade postrummet, slet dit en jätteväxt och det blev jättefint!

Postrummet är fina Ninas och mitt skötebarn, sen vi började vårt nya jobb.

Veckan har varit både produktiv och slö. Jobbat bort saker, ridit, testat skor i Boden och nya ubersnygga ridkläder. Igår hängde L med till stallet, och som vanligt när vi umgås, blir det stökigt och händelserikt. Skratt och umgänge som var väl behövligt.
Har jag berättat att när vi gick i samma klass som barn fick lärarna sära på oss i klassrummet? Kan vara bra att veta.

Red Kamira utan stigbyglar och det gick rätt bra förutom att jag stirrade ner mot hästen hela tiden??!. Blicken ska vara rakt fram, som när man cyklar eller kör bil.

Helgen startar med AW och fortsätter med dressyrkurs lördag söndag.
Kan behövas. Båda sakerna.

"Big Mac är Guds gåva till mänskligheten"

Mission possible

Operation "Föra hem den djupfrysta cykeln trots att det är svinkallt och att vägen är lång och att det kan hända att den har punka och att jag inte alls har någon lust, men får ju samtigt motion så det gäller att tänka positivt" är inledd.

Plan 1: Cykeln står på upptining vid Folktandvården.

Kognitiv nedsättning? Fel förvaring? Annat?

Jag har en liten mini-walk-in-closet på cirka 0,5 x 2 meter. Förr brukade jag skryta över den här. Nu gör den mig gråtfärdig.
Jag kommer inte ens in längre.

Beskrivning
Det finns 2 fasta hyllplan jättehögt upp som jag inte når. På det översta kastar jag upp tex skridskor, yogamattan, väskor och andra lösa föremål. Hyllan under når jag inte heller. Där ligger kläderna ditkastade som tygbollar huller om buller. Helt utan struktur.

Under hyllplanen finns en hängstång där man kan hänga upp kläderna om man vill, vilket jag inte gör. De kläder som borde hängt där ligger istället på golvytan (0,5 x 2 m). Under kläderna på golvet skymtar man en intryckt skohylla som inte ryms ute i hallen, och den är full med ytterskor och inneskor i en enda ormgrop.

Över kläderna och ormgropen ligger en jätte-hockey-trunk och avslutningsvis en pall nertryckt i hela härligheten.

Jag ska ta tag i det här nu. Tips någon?

Paint me please...

Efter helgen

Djupfrysta
Bilen startar inte. Min sommarcykel har förvandlats till en glass på Porsön.
Mjukar upp mig själv på yogamattan i väntan på gymkort.

Och det funkar faktiskt!

Sammys äventyr

Betyg: 1 kanelbulle

Inte ens 3D glasögon skulle gjort skillnad.
Åldergränsen 7 år kan lätt sänkas till från nyfödd upp till 2 år.

Eller är det jag som är för trög för att haja filmer som Avatar och Sammys äventyr?
Jag sätter de nämligen i samma kategori:
"Filmer som gör mig arg".

Förtydligande
Bilden föreställde mig själv
och ingen annan (supersnygg och vältränad människa).

Äta äta...

Frukost! Mat!
Fan ibland glömmer jag.

Jag har allt!!!..

..utom ett gymkort.

Jag har varit utan ett halvår nu.

Jag har visserligen en cykel, de där hästarna och en yogamatta, men det räcker inte!

Känner mig UTANFÖR samhället. En andra klassens medborgare, en TJOCKSMOCK i jämförelse med er träningsvärkande afro-power-dansande gymkortsinnehavare.

Men jag ska plåga mig själv ett tag till.
Jag brukar göra så.

Så att känslan blir ännu större.

Sent ska ungdomen vakna

Ting ting ting...
-Är det morgon nu?
Det står ett troll vid sängen
-Jag vet inte, vad är klockan?
-Noll sju fem fem
Vintertid..
Kalasbyxor..
Grötfan
TeletubbiesfanLångärmat
Balsamspray
-Tänk om du vore en sån där figur som sprang omkring i skogen mamma!
-Ja tänk... Du ser ut som ett troll.
Var är hårborsten?
-Ät nu
-Kom nu
-Klä av dig nu
-Hej då puss puss

Kaffe
Lösenord?
Användarnamn?
Ring ring
Koder
Frukost!
Snus!
Ica!
- Och så legitimation, tack.
Och HÄR vaknar jag. -Nämen godmorgon!

I landet Ingenstans bär alla kniv

Vi reste till Tornedalen, till mina rötters by, besökte de gamla förfäderna på kyrkogården, och vi fick höra många livshistorier på kort tid. Det här spädde bara på frågan, vem är jag?

Jo, egentligen är jag ju pirat och härstammar från det fruktade släktet Drokken. En gång i tiden svävade jag fram över Torneälven i sjörövarskepp, tjuvfiskade och satte skräck i byar med konstiga namn. Jag låg med andras fruar och slogs på finska sidan. Jag slaktade djur och drack brännvin. Eller inte direkt jag, men takterna sitter säkert fortfarande i.

Drokkens ättlingar är antingen konstnärer, jägare eller storfiskare, och nästan alla bär kniv, dagligen. Ungefär som jag bär läppglans. Men det är bara en fasad.

Egentligen är jag p Von Drokken

- Torneälvens skräck...

Skönt att äntligen få klarhet.

Don efter person

Det är inte lätt att hitta rätt
Men man känner när man gjort det. Kommunikationen funkar
Sinnerna sammanstrålar

Man kan spendera lång tid tillsammans, tysta
Tillsammans dansar man fram
2 pusselbitar

Wiplash är ute

Lärdom 1: När du går till doktorn, se till att bära lämpliga underkläder. Gärna mamelucker och en trygg och ordentligt täckande BH i rätt storlek, helst en sport-bh.
För det kan hända att du får stå 1 meter framför en ung man och bli betraktad i en hel evighet medan du gör en massa rörelser. Det kan också hända att mannen vrider dig mot en spegel, så att ni båda kan stå och betrakta din kroppsfiguration.

Lärdom 2: Wiplash är såååå 90-tal och den diagnosen önskades främst av lata, sjukpensions-drömmande flummare.
Så då vet ni det. So stop dreaming!!!

Lärdom 3: Om jag ska kunna vara ledig torsdag-fredag denna vecka,
så borde jag lägga på ett kol nu... och ett värmande Voltarenplåster.
/p

Ursäkta, var ligger Porsön?

... frågade jag den gamla tanten.

Säkert tänkte hon att jag var en stackars student på väg till min första dag på Universitetet.
Fattig. Förvirrad. Nyinflyttad. Cyklandes, iklädd ungdomliga sportkläder och ryggsäck. Jag skulle börja beteendevetarprogrammet, och jag bodde på Hertsön med 2 okända tjejer från Skåne, och hittade ingenstans i staden.
Garanterat tänkte hon så!

Inte kunde hon veta att jag är en förvärvsarbetare som bott i Luleå i snart 32 år.
Att hon hade att göra med ett trafikoffer, som inte vågar ta bilen längre...