Tillbaka från verkligheten, till något helt annat än verkligheten, nämligen förvärvsarbete, tider att passa, bildörrar som kärvar och allmän samhällsanpassning.
Vilken dag är det? Vad är klockan EGENTLIGEN? Vem är du och vem är jag?
Det jag minns är att jag ska lägga bak skänklarna mer, svaja med händerna som att jag håller i gummiband, och att hästen Kamira passar mig utmärkt. Jag minns soliga hagar och kaffehäng vid gyttjepölar.
Jag minns ett rum med ett piano, en bastu i en skyskrapa där utsikten fick mig att tänka på allt annat än Luleå. Jag minns leksakshunden som rökte marlboro lights.
Jag minns skamligt mycket vila, filmer och parisare.
Jag har verkligen varit ledig. Ledig i verkligheten och inser att jag sovit bort bildutmaningen!
Bilder kommer när jag klimatiserat mig i overklighetens dimma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar