Syrran och jag hade blivit kallade till ett extrainsatt föräldramöte, alltså vi som är scoutföräldrar.
Viktigt, tänkte vi! Det lät som ett krismöte. Kanske ska vi skriva under några hemliga dokument som rör våra barn? Genomföra en avgörande omröstning?
Tvåbarnsmamma som man nu är var det bara att lämna det ammande barnet, låna en bil och häva sig iväg i kylan. Alltid redo tänkte jag!
Men mötet var bara nåt förmöte till ledarnas planeringsmöte, en brainstorming om vårens aktiviteter och förslag om datum. Ett sånt där alla-får-tyckatill-möte. Inte ett enda beslut togs och sen var det fika.
Men då hade vi redan smitit.
 |
| Alla dessa datum var preliminära. |
 |
| Här satt vi och väntade på det avgörande momentet som aldrig kom. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar