Att hålla ordning på saker

Den här högerstöveln lever ett så kallat veckavecka-liv. Det vill säga, udda veckor   bor den hos mig tillsammans med vår dotter. 

Och jämna veckor bor högerstöveln hos flickans pappa. Och då bor vänsterstöveln hos mig. Oftast nånstans under flickans säng.

Det här kan röra till det. 

Särskilt när det regnar.

Nya lösningar för kompostering

Kompostering är bland den tjorvigaste och grisigaste sysslorna man kan tänka sig. Jag förstår vikten av det men det måste finnas ett enklare sätt i dagens moderna samhälle! 

Påsarna går sönder. Man blir grisig och kladdig. Resterna åker lite som de vill och gärna på golvet och in i skrymsen och lådor där de inte gör nån nytta alls förutom för flugorna.

Jag vill ha en stor natur-jättekompost. Eller så vill jag bara kunna hålla potatisskalen mot ett hål i väggen som suger ut resterna direkt tillbaka ut i naturen igen bara genom min tankekraft.

Eller kanske skulle en hushållsgris ha samma effekt som det där hålet.

Semesterdagar

Semesterdagar blir oftast en salig blandning utan rutiner och utan röd tråd.

Lite jobb på kontoret.

Ett svettigt träningspass.

Plättar i hagaviken. 

Deckare.

Och så ett frisörbesök mitt i allt 

som knappt syns, men som känns.

Orden "sista semesterveckan" spökar. 

Längtar tillbaka till Spanien.

Ut nu ungar, vi ska städa och röka!

Vi klädde på oss, gick ut till nån snöhög, och det dröjde inte länge innan Linda också stod där ute och vi kunde leka barnen från frostmofjällen eller vad det var. Till slut var hela gården full av barn vars föräldrar skulle städa och röka.

- Ut med er bara! Skrek de i kör. Vi ropar när maten är klar.

Och det gjorde de, de ropade när maten var klar. Idag har vi föräldrar blivit mer kärleksfulla men mer som ängsliga fritidspedagoger. Vi ser till att våra barn aldrig har tråkigt, Gud förbjude ett oaktiverat barn med en trist dag! Att släppa ut barnen på gårdarna är idag förenat med livsfara. 

I varenda lucka mellan aktiviterna, (som vi ordnar åt dem), så åker mobilerna fram. 

Eller tvn/filmen på. Eller så åker vi till Teknikens hus eller Leos lekland som en nödlösning. 

Men vår roll är inte att vara pedagog. Inte heller deras lekkamrater som står på alla fyra utklädda till katter. En förälder ska vara ett moderskepp dit barnet kommer för mat, kloka råd och kramar. 

Jag säger inte att min uppväxt var perfekt. Men det var en fantasifull värld fylld av utelekar, helt utan färdiga manus.

Post traveling depression

Det uppstår alltid en viss tomhet när man kommer hem från en resa.

Landat på mommos täcke

Skönt slut i kropp och knopp. Ligger på mommos täcke och läser. Täcket kommer från den lilla skrubben i Jouksengi där vi lekte som barn. En perfekt landningsplats. 

Igår var det fullt upp med utställning, bärande och minglande hela dagen. Sedan ett svettigt ridpass på det som fortfarande känns i benen.

Idag unnar vi oss en glasspaus medan tvättmaskinen surrar och surrar. Smelling the roses.

En sisådär 400 semesterbilder att gå igenom. Sen.

En vecka kvar. 

Är ni less på bulgurbilden?

Här är en bild från Spanien, där vi hängt 1 vecka. Så här såg jag ut som mest. Här lämnar vi landsbygden och campingen vid bergen för att ta oss med buss, taxi och tåg mot större stöder.

Att resa är befriande, inspirerande, och avkopplande men också svettigt, snurrigt och roddigt. Ialla fall om man har barn med sig och om man nästan hamnar i Frankrike mitt i allt. Tanken på att bo i tält är härligare än själva görandet. I alla fall om man bara har klibbiga luftmadrasser som möbler, när de kommer upp i 70 grader varmt och särskilt när det går thunder-storm-åska som förvandlar tälten till små blixtrande lampor. 

Men vi har skrattat oss trötta, klappat renrasiga spanska hästar, plockat snäckor och badat i medelhavet. 

Och Barcelona är ett kapitel för sig. 

Nästa gång lämnas tälten hemma och fordonet blir tåg, även om Ryan Air skötte sig exemplariskt. 

Landet blir nog det samma. 

Nu ska jag ut på landet och gå omkring i tofflor. Imorgon väntar utställning på konst i det gröna, och på kvällen en ridtur. 

Tack Spanien och ni som var med.

Nu, tillbaka till verkligheten.